Arkiv - 2022 års utställningar på Galleri 21

 

Mari Rantanen 15/1 - 6/2

Mitt konstnärskap tar inspiration från konstens historia, från arkitektur och måleri men likaså från den nutida konstscenen och det vardagliga livet. I mitt måleri använder jag element från både hög- och populärkulturen samtidigt som jag arbetar med ett geometriskt formspråk, ofta i dialog med organiska former. I mina verk finns det referenser till det visuella systemet som vi använder i samhället i olika mönster-formfält på ett sådant sätt att de skapar rum och rörelse. Mitt konstnärliga uttryck innehåller element från många kulturer men bearbetat från en personlig utgångspunkt. Ljuset och färgen är i centrum. Det viktigaste är färgens och formens samspel, ljusets utrycktskraft och de spirituella möjligheter som måleriet erbjuder. Svåraste är att ge former en betydelse, jag vill inte att dom bara är mönster. Formerna är som skådespelare i rymden, dom skapar narrativitet. Scenen och den emotionella styrkan är färgen. Jag börjar med att teckna/ge former, kompositionen är en idé, ”the subjekt matter”. Målarprocessen handlar om att ge ljus och bestämma över den emotionella temperaturen. Måleriet är en intellektuell process som styrs av känslor. Det är både spännande och roligt med stunder av osäkerhet, en resa där jag prövar mig fram fel-rätt-fel. Jag letar efter nya lösningar, nya frågor. Till målningarna i den här utställningen har jag hittat inspiration från sådana konstnären som Bridget Riley, Hilma af Klint, Beatriz Millhazes och Frank Stella, för att nämna några. Men det var målningen ”The kiss (Kiss on the shore by moonligt)” av Edvard Munch som fick en alldeles speciell roll. Stämningen i målningen, dramat och känslan av det olycksbådande och rädslan som just då stämde så väl överens hur världen kändes för mig. Så började jag leka med formen av månen och månens brygga. När jag vände den upp och ner blev det ett uppropstecken. Det är den här känslan av att välja riktning och att det handlar om det påtagliga nuet, inte om det kommande. Och att hitta tröst och hopp. Som ofta har jag arbetat i serier, närmat mig problematiken från olika håll. Jag vill gestalta platser för våra olika känslor. Jag vill inte synliggöra bara det som syns utan också ge form och färg till det som vi inte ser. Jag skapar visuella berättelser av mina och andras upplevelser så som jag har förstått dem. Jag vill utrycka glädje men också ge plats för sorgen och lyckan. Generera energi. Utan färg finns inget liv.

 

 

Hållams Linnea Henriksson 19/2 - 13/3
Ur markens brus

Ur baksidetexter, burgerkingkvitton och p-botar växer ord och meningar fram. Oformaterade tecken och upprepningar bildar meningar av det som till synes är nonsens. I projektet Ur markens brus har Hållams Linnea Henriksson arbetat med broderier baserade på collage av upphittat textskräp. Tillsammans med en serie sydda skulpturer bildar de berättelser om det som befinner sig på marknivå, där shoppingkassar har växt till liv och madrasser har fått rötter. Hållams Linnea Henriksson arbetar med textila collage, broderi och sydda skulpturer. I verk som relaterar till platser i konstnärens närmiljö sammanfogas material från omgivningarna, skräp och andra föremål som blivit över med textil. Intresserad av det oönskade och överblivna, spår och cykler syr hon verk där det vardagliga synliggörs som poesi. En poesi där ett skräp, ett klotter på marken blir till tecken som hon navigerar efter. Konstnären är baserad i Stockholm och Dalarna och är utbildad på Konstfack och Högskolan för design och konsthantverk. ---

 

 

Fredrik Lindberg 26/3 - 17/4

Född i Luleå 1975. Fredrik Lindbergs målningar bottnar i hans upplevelser och intryck både från barndomen i Västerbotten i Sverige och från idag. Som han säger själv “de är en blandning av dåtid och nutid”. Han har valt att inte dokumentera existerande platser utan slutresultatet är summan av olika känslor,situationer och landskap. Kanske det är en av orsakerna till att målningarna verkar ha något drömlikt över sig. Samtidigt är de fulla med för oss nordbor välbekanta element; snö, vinter, landsbygden med dess olika fordon och byggnader, djur som vi alla känner igen, såsom älgar och domherrar, jakt och fiske, och framföralltdet nordiska, blåa ljuset.

 

 

Päivi Häkkinen 30/4 - 22/5
Oracle

Päivi Häkkinen är utan tvekan en av de mest intressanta finska konstnärerna på senare tid. Hennes förmåga att gestalta den existensiella problematiken är helt unik Med sin konst lyfter hon det dagliga mänskliga livet till en ny nivå. Nu är det dags igen för Päivi Häkkinen att ställa ut på Galleri 21. Denna gång bjuder hon in musikern Sami Nissinen i utställningen. Hela temat (”oracle”) att förutse, låg nära både Häkkinen och Nissinen. Tillsammans har de arbetat fram idén kring spåkvinnan och att kombinera olika medieformer – mänsklig röst, musik, video – med det. Häkkinens konst kombineras och byggs samman med Nissinen röst och musik i utställningen.

 

 

Jyrki Riekki 20/8 - 11/9
Råttan i rummet

Jyrki Riekki. Hans måleri o bilder gestaltar på ett ojämförligt sätt det existentiella kaos som vi lever i med en fängslande intensitet som hindrar ögat från att vända sig bort . Hans rättframhet är uppfriskande och något nytt i den svenska och internationella konstscenen. Missa inte denna utställning.

 

 

Björn Camenius/Jesper Thour/Lukas Cornix. Curator Nicolas Hansson 24/9 - 16/10
Ett Jävla Hie

En utställning med konstnärer verksamma i Småland, där alla relativt nyligen gått ut konsthögskolan. Curator Nicolas Hansson, verksamhetschef på Smålands konstarkiv.

 

 

Vera Asptjärn/Alexander Jakobsson 29/10 - 20/11
Hus

Vera Asptjärn, f 1995 i Malmö. Vera Asptjärn avslutade sin BA i Textil konst på HDK-Valand 2020. I sitt examensarbete intresserade sig Vera Asptjärn för hemmet som plats för berättande. Ensam hemma. ”Hemmet förväntas ofta vara en representation av oss som bor där, vilket i sin tur gör bilder av våra hem märkligt intima. Och därmed en tacksam projektionsyta för drömmar och förhoppningar. Men också det motsatta, ett hem med kala väggar och vissnande växter blir snabbt en plats för personligt misslyckande och bristande kontroll. Vad är hemmet när man inte riktigt känner sig hemma? ”https://veraasptjarn.com, Alexander Jakobsson, f 1986 studerar nu andra året på masterprogrammet Craft-Textil på Konstfack i Stockholm. I sin konst arbetar Alexander Jakobsson koceptuellt med textila hantverkstekniker, fotografi och installationer. www.instagram.com/leks.ander

 

 

Skytlfönster 7 fönster 7 konstnärer 3/12 - 31/12
Skytlfönster 7 fönster 7 konstnärer

Alice Ryne. Alice Rynes ljudlösa videoverk ”Tröskeln” är en statisk jakt. Gång på gång repeteras försöken att få en glimt av något greppbart i mötet med en överväldigande och envis okändhet. I ett stilla nattmörker räcker ljuset från små ficklampor inte långt. Andrea Gran. Through my work I investigate interpersonal relationships, communication and miscommunication. Body versus subject. I am interested in the shift between different feelings, emotions and moods. Sometimes I get this creeping suspicion that something strange is going on. What is this place? Where am I? Are my feelings the opposite of reason? Am I carrying my camera the same way as George Clooney carries his hair gel in Oh Brother Where Art Thou? And, will this circus ever end? Cornelia Hermansson. Cornelia Hermansson studerar sitt första år på masterprogrammet i fri konst på Malmö konsthögskola och arbetar med måleri. Hon arbetar i ett fält där både abstraktion och figuration verkar och där måleriet som språklighet och dess kroppsliga närvaro undersöks. Inför fönsterutställningen kommer hon visa en mindre målning från det pågående arbetet i ateljén. Felix Christiansson. I'm working with the arrangement of objects in order to get closer to that within which i refer to as the landscape. Language, significations and signs appears as an impenetrable barrier between me and this landscape. I believe i can distort this barrier through the objects, to the point where the likeness of the landscape may appear. Drawing is a state of being which brings the object closer to the observer, and a tool of documenting what happens between them. Leonard Vincent Rode. I spent large parts of my youth in nature with my friends. It was a time for me today that I felt I wanted to revisit, document and portray. The photograph is about me together with an old friend from my youth, revisiting a place and contexts from our teens. We place ourselves in the present as adults in our shared youthful memories, we "stand" in the memory. In doing so, we examine and analyze that time of our lives and reflect on our past. My Sjöberg. Verket tar an vid ett rotsystems sökande framväxt, ömsesidiga relationer organismer emellan, och liv som döljer sig under mark. Naturfiber, metal, och algbaserad bioplast går in och ut ur varandra, delar som tillsammans bildar en kommunicerande entitet. De håller varandra uppe och påverkar varandras form. Alice Ryne. Alice Rynes ljudlösa videoverk ”Tröskeln” är en statisk jakt. Gång på gång repeteras försöken att få en glimt av något greppbart i mötet med en överväldigande och envis okändhet. I ett stilla nattmörker räcker ljuset från små ficklampor inte långt. Andrea Gran. Through my work I investigate interpersonal relationships, communication and miscommunication. Body versus subject. I am interested in the shift between different feelings, emotions and moods. Sometimes I get this creeping suspicion that something strange is going on. What is this place? Where am I? Are my feelings the opposite of reason? Am I carrying my camera the same way as George Clooney carries his hair gel in Oh Brother Where Art Thou? And, will this circus ever end? Cornelia Hermansson. Cornelia Hermansson studerar sitt första år på masterprogrammet i fri konst på Malmö konsthögskola och arbetar med måleri. Hon arbetar i ett fält där både abstraktion och figuration verkar och där måleriet som språklighet och dess kroppsliga närvaro undersöks. Inför fönsterutställningen kommer hon visa en mindre målning från det pågående arbetet i ateljén. Felix Christiansson. I'm working with the arrangement of objects in order to get closer to that within which i refer to as the landscape. Language, significations and signs appears as an impenetrable barrier between me and this landscape. I believe i can distort this barrier through the objects, to the point where the likeness of the landscape may appear. Drawing is a state of being which brings the object closer to the observer, and a tool of documenting what happens between them. Leonard Vincent Rode. I spent large parts of my youth in nature with my friends. It was a time for me today that I felt I wanted to revisit, document and portray. The photograph is about me together with an old friend from my youth, revisiting a place and contexts from our teens. We place ourselves in the present as adults in our shared youthful memories, we "stand" in the memory. In doing so, we examine and analyze that time of our lives and reflect on our past. My Sjöberg. Verket tar an vid ett rotsystems sökande framväxt, ömsesidiga relationer organismer emellan, och liv som döljer sig under mark. Naturfiber, metal, och algbaserad bioplast går in och ut ur varandra, delar som tillsammans bildar en kommunicerande entitet. De håller varandra uppe och påverkar varandras form.