Ett nav för nordisk och europeisk samtidskonst – berättelsen om hur Galleri 21 startade

Det som började som ett spontant initiativ bland konstnärer på en innergård på Gamla Väster har vuxit till en av Malmös mest dynamiska konstscener. 2025 firar Galleri 21 40 år som en av Malmös mest betydelsefulla konstnärsdrivna plattformar. 

I denna text berättar galleriets föreståndare Göran Green och Josabet Werkmäster om galleriets blygsamma början till sin nuvarande status som scen för banbrytande konst, intellektuella samtal och oväntade möten.

Ett galleri föds ur ett behov

Året är 1985. Vi befinner oss på Jakob Nilsgatan 21, i ett gårdshus på en av Gamla västers vackraste gator. Här grundades Galleri 21.

”Ja, allt började där vi bor, nere på Gamla Väster. Det var ju många orenoverade hus där då och det bodde mycket konstnärer där som ville ha ett nytt ställe att ställa ut på. Ett nytt galleri för den nya konsten” berättar Göran Green.

I huset som Göran bodde i fanns en ledig lokal som han fick ta över. ”Redan från början körde vi ganska många utställningar per år” säger Göran. "Det var en väldig blandning med konstnärer som dök upp – och alla ville ställa ut”.

Gården på Gamla Väster var en plats för kreativitet – och gemenskap. ”Det var stora fester jämt” säger Josabet Werkmäster, som flyttade dit och engagerade sig i galleriet 1987. ”Vi hade fest på hela gården och alla lägenheter var öppna”.

Galleriet hade också ett eget fotbollslag i korpendivision. ”Nästan alla som bodde på gården var med. Så det blev kittet – galleriet och senare fotbollslaget”, förklarar Göran.

En progressiv stad och en blomstrande konstscen

Malmö under 1980-talet var en stad i förändring, fylld av politiskt engagemang och kulturell dynamik. Men de ekonomiska utmaningarna var stora under galleriets första år. ”Det fanns inga pengar” säger Göran. ”Men hyran var ju låg. Och den betalade väl du privat, Göran?” inflikar Josabet. ”Ja” svarar Göran. ”Alltså det handlade inte om många hundratals kronor i hyra, i och för sig”.

Hyran var låg, men möjligheten att söka ekonomiskt stöd var begränsad. Tack vare uppmärksamhet i lokala tidningar som Sydsvenskan och Arbetet ökade intresset för galleriet, vilket lockade fler etablerade konstnärer. ”Man kan kalla det ett kulturellt centrum, verkligen. Folk kände att de kunde gå in där och sätta sig på gården om de ville”, säger Göran.

”Det var ju en väldigt progressiv stad tyckte jag. Alltså det hände mycket. Folk var väldigt politiskt medvetna. Det demonstrerades en hel del överallt”, minns Göran.

Vid sidan av utställningarna blev Galleri 21 snabbt ett centrum för intellektuella samtal, poesiuppläsningar och föreläsningar. Med tiden kom galleriet att fungera som ett informellt kulturhus.

”Vi bjöd in forskare från universitetet. Där finns en massa kunskap som aldrig riktigt kom ut i samhället. Alla var intresserade av att ställa upp, så vi hade många föreläsningar från början” säger Göran.

Med tiden utvecklades Galleri 21 till något av ett kulturhus, med bokreleaser och poesiuppläsningar. ”Lasse Söderberg var där minns jag. Det var massor med prominenta gäster", säger Josabet.

Entrén efter att galleriet flyttade till Triangeln.

Flytten till Triangeln och den nordiska inriktningen

1992 flyttade Galleri 21 till sin nuvarande adress på Rådmansgatan 5 vid Triangeln och med flytten kom en tydligare inriktning på nordisk och europeisk konst. Galleriet hade redan några etablerade kontakter och samarbeten med konstnärer och institutioner i andra europeiska länder följde snart.

”Vi bestämde att det skulle vara en inriktning på nordisk och europeisk samtidskonst. Jag hade kontakter med en del konstnärer i Finland som var tidiga med att ställa ut här”, berättar Göran.

En dag kom det in en kille här som sa: ”Vill ni ställa ut i Indien?”. Det ledde till ett av galleriets mest betydelsefulla projekt - Laterna Nordica, en utställning av nordisk konst i Indien 1999. Denna utställning befäste galleriets internationella rykte och ledde till fler samarbeten och utbyten med konstnärer från Finland, Norge, England, Tyskland, Kina och Japan.

Blandning och experimentlusta

Galleri 21 har alltid varit ett galleri där konstnären och konsten står i centrum, snarare än kommersiella intressen. Utställningarna har ofta varit experimentella, och många konstnärer har kunnat ta ut svängarna.

Musik har också varit en viktig del av galleriets verksamhet. Mitt bland utställda verk har man genom åren kunnat uppleva allt från frijazz till stråkkvartetter och rockband.

”Ingen som ställt ut här har haft drivkraften 'Hur kan jag tjäna pengar?' eller 'Vad passar våra kunder?'. Utan det har varit det konstnären vill uttrycka som varit viktigt”, säger Göran.

Detta har resulterat i allt från performancekonst till installationer och kontroversiella verk.

”En gång var det en norsk konstnär som ställde ut här Utställningen handlade mycket om hennes problem med sin kropp. Och folk tyckte det var äckligt. En besökare, som var läkare, kom fram till mig och skrek: 'Det här är ju för fan inte konst!'. Och så ställde han sig utanför och sa till folk: 'Gå inte in, gå inte in! Detta är inte konst!’”

Några av alla de vernissagekort som skickats ut från Galleri 21 under 40 år.

En levande konstscen i förändring

Sedan starten har Malmös konstscen förändrats. Fler institutioner och gallerier har tillkommit, men Galleri 21 har fortsatt att vara en viktig del av stadens konstliv. Med sin experimentella anda och sitt internationella nätverk är galleriet fortfarande en plats där konstnärer kan utmana och överraska.

På frågan om det finns någon specifik utställning eller konstnär som varit avgörande för Galleri 21:s utveckling, svarar Josabet: ”Jag skulle nog säga sammelsuriet. Blandningen.” Hon menar att det är just det faktum att man aldrig vet vad man kan förvänta sig som lockar besökare. Göran tillägger: ”Jag och Josabet har väl lite olika smak på saker och ting, men vi jobbar bra tillsammans. Vi vill ju att det ska vara annorlunda."

Baserat på intervju av Josabet Werkmäster och Göran Green i december 2024, gjord av Filip Reeder.